Carina Bengtsson

Ibland händer det att man bjuder hem någon på kaffe.
Men det blir aldrig av.
Sedan händer det oväntade. Personen man har lovat
att bjuda på kaffe dör.
Det har hänt mig idag. Min granne snett ovanpå lovade
jag bjuda på kaffe i höstas. I fredags dog hon. I Julas
började hon må illa. Tog väl ett tag innan hon
sökte läkare. Efter utredning visade sig att det var
cancer med spridning. I höstas stod vi och pratade
vid brevlådan och hon berättade att hon kände sig
ganska ensam. Hade flyttat hit för några år sedan
från Gislaved och hade svårt att hitta nya vänner.
Hon var ju några år äldre än mig men vi sa att vi
skulle dricka kaffe hos varandra. Tänkte för ett tag
sedan att det var länge sedan jag såg henne. Men
till våren är man ju mer ute och det är lättare att bjuda
in någon när man ses ute. Man vill inte tränga sig på
och ringa på dörren. Hon verkade trevlig och
lätt att prata med. Men jag var lite sent ute.
Känner att min dag kom av sig lite idag.
Men regnet strilar från den gråa skyn och kylskåpet
är lite tomt. Lite kaffe och sedan Eurostop får det
bli. Inga andra planer idag.

Nu har denna suttit snart ett år på min väg. En present från min mamma.
Dags att plocka bort pengar och köpa mig något. Är i behov av ett
par nya skor. Bättre använda pengar än att ha dom på väggen. Eller?