Carina Bengtsson

Tur jag fick min Berocca i morse så jag kunde vara
pigg och glad på jobbet. En riktig vitaminkick.
Har lämnat ett insnöat Gislaved och har kommit till ett
kallt Halmstad.
När dimman lättar och ljuset blir starkare.
Finns du i mina tankar.
Mitt hjärtas skimmer.
Havets lätta bris i mitt hår.
Finns ingen för svår väg för mig att gå
för att nå dig.
Ingen snö, ingen köld kan stå i vägen
för min längtan och kärlek till dig.
Du har hittat en ådra i mig som jag inte
trodde fanns.
Du ger mig ett inre lugn.
Att få somna i din famn och känna våra
kroppar formas efter varandra, får mig
att känna en obeskrivbar trygghet och harmoni.
Älskar dig Mikael. Tack för ett underbart dygn.
Just nu saknar jag mina barn. Känns som det var evigheter
sedan jag träffade dom.
Saknar ljudet av små fötter som tassar upp morgonen
kl 06.00 en lördag morgon för att fråga om frukosten snart
är färdig. Samma fötter som man hela veckan har försökt
fått ur sängen och upp till dagis kl 06.30.
Jasmines filosofiska frågor om tiden, rymden och varför
jag inte tror på gud. Eller hennes kvicka svar som när jag
berättade om att jag startat en grupp på Facebook som heter
vi som undrar vart den stulna tomten är
-Då vill jag starta en grupp som heter:
vi som vill vara på bolibompa webben när mamma är på
facebook.
Helt spontant av denna underbara 6-åring på ständig språng.
Man kan ju bara sakna dom.

Jasmine på språng

Styr lite med kompisarna?